Länk och hosta

Jag kom hem från ett solstrålande Italien där jag och 5000 andra, mestadels papperslösa immigranter men även en del sociala centra från Norditalien, demonstrerade mot Lega Nords framväxt i Verona. Utvecklingen i Italien är givetvis djupt oroande, Ali skriver om den allmänna utvecklingen i Europa här men i Italien är det faktiskt ännu värre än Ali skriver. När den blir tillgänglig på nätet så rekommenderar jag alla att titta på Nazirock , en dokumentär om det italienska (neo)fascistpartiet Forza Nuova. I den dokumentären kan man se Berlusconi stå på samma scen och valplattform som t.ex. Roberto Fiore, Italiens kanske mest kända högerterrorist. Förmodligen var det Fiore som sprängde tågstationen i Bologna som dödade 85 människor och skadade över 200. Han är därtill en god vän till Engelska BNP:s Nick Griffin som kom in i London Assembly i dagarna. Hursomhaver, i Italien går alla främlingsfientliga krafter framåt med stormsteg och i och med att de just nu uppelever en svår ekonomisk tid parat med en ökande invandring så vädrar högerkrafterna morgonluft, det här kan bli hur illa som helst. (Det är för övrigt värt att notera, i tider då den svenska högern gråter ut så fort någon har en avvikande åsikt om Kuba eller Venzuela, att nästan ingenting sagts om att dömda terrorister håller hand med Italiens statschef samtidigt som den svenska högerns kontakter däröver fortsätter oproblematiskt)

Det som är beklämmande är dock att den utveckling som nu sker i Italien även har sin bakgrund i vänsterns misslyckande efter förra valet. När Prodi gick in i regering och fortsatte driva samma politik som regeringen före honom så blev väldigt många människor desillusionerade på politikens möjligheter. Om Prodi och Berlusconi är två sidor av samma mynt, varför då rösta på vänstern? Om vänstern driver högerpolitik men lite lågmäldare, varför då ha en vänster? Det är vänsterns uppgift att driva en offensiv antirasistisk politik. När kapitalismen globalt sett krisar så måste högern förklara det med anomalier, kapitalismen i sig är ju fri från motsättningar i deras analys. Man måste därmed hitta “den andre” som hindrar vad som annars vore en problemfri kapitalackumulation; muslimer, fattiga, migration, fackförbund osv. Vänstern är därmed det enda organisatoriska projekt som kan uttrycka en korrekt och progressiv förklaring till kapitalismens nuvarande kris. Om vänstern misslyckas med den uppgiften, då har vi väldigt mörka år framför oss.

Nu är all vänster i Italien utomparlamentarisk igen, och kanske är det vad som krävs för en offensiv nytändning. Kamraterna däröver är hoppfulla, jag önskar bara att jag kunde känna samma sak här i Sverige.

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

Nytt på konflikt: Läs Guldfiskes utmärkta analys av valet i Italien på ungefär samma tema som min senaste artikel på Dagens Konflikt, Någon borde skjutas. Slutstadium lovar nystart, Kim skriver om medelklassens exotism, akuhujan om vad dygden påbjuder, Redundans har en lustig debatt med obildade liberaler (apor?), Vida skriver om hur det egentligen är ställt med den globala “arbetsrätten”, Mia manar till handling och Autonoma Kärnan refererar 1 Maj.

Läs även Alliansfritt om den koleriske Magnus “Sen jag vaknade imorse har demokratin hotats 6 ggr idag” Andersson och Ekonomikommentarer om matkrisen