Petter Partikulärt

Ny tag, ny design. Jag passerade 200 inlägg på bloggen häromdagen, och när jag satte mig ned för att summera så upptäckte jag att inspirationen onekligen gått i vågor. Efter ungefär 100 inlägg så hade jag tredubblat antalet läsare och funnit mig tillrätta i det kortfattade bloggformatet, men en svaghet med bloggandet i jämförelse med t.ex. en bok är att beständigheten är begränsad. Jag kan se av statistiken att de första 100 inläggen passerade alldeles för snabbt och lästes av alltför få. Framöver tänker jag därför publicera uppdaterade varianter av de inlägg som jag själv tycker har ett värde bortom det rena och ofta alltför ytliga kommenterandet. Vad tycker ni om den nya designen?
Jag inleder dock med att tipsa om Daniel Suhonens lysande artikel i dagens Aftonbladet

Sverige är ett land med växande fattigdom och klyftor och en högerregering inriktad på en helt ny inkomstfördelning, från låg- och medelinkomsttagare till förmögna. A-kassor och fackföreningar töms på medlemmar, förtidspensioner urholkas, sjukförsäkringen ifrågasätts och privata barnsjukhus poppar upp. Kollektivavtalen är åsidosatta eller riskerar att helt falla, låglönekonkurrensen leder till en ”rationell främlingsfientlighet”där arbetare står mot arbetare och frasen ”de tar våra jobb”får sprängkraft. Själva maktbalansen mellan arbete och kapital förskjuts men få talar om systemskiftet.

När ett fungerande system – det som Demirbag-Sten hånfull kallar ”folkhemsnostalgi” – med stöd av en folkvald riksdagsmajoritet avvecklas, är det verkliga demokratiproblemet att vänstern inte bråkar tillräckligt och därför förlorar sin mobiliserande kraft. Nyliberalismens draksådd är en demoraliserad arbetarrörelse som sprider apati och politisk sorg hos vänsterväljarna.

Det går inte annat än att ord för ord instämma i det Daniel säger, jag var inne på samma linje i en debattartikel på SVT Opinion:

För en vänster som inte driver en vänsterpolitik är det katastrofalt att sitta i regering.
När SAP:s mest offensiva budgetpropositioner vänder sig till företagen med rabatter på arbetskraft så ger de sd rätt.

Då börjar de stolta parisare som en gång stormade himlen att istället sparka nedåt. Om det inte är något fel på samhällsordningen i sig, då är felet någon annanstans. Då måste det vara muslimerna, äktenskapets upplösning, fackförbundens oresonlighet eller invandringens kostnader.

Efter det att jag kom hem från Italien och skrev ovan länkade artikel så har soldaterna börjat patrullera gatorna och gripit sina första “brottslingar” – aktivister som delade flygblad. Berlusconi har drivit igenom en lagstiftning som ger illegala immigranter en tredjedel hårdare straff än infödda italienare. Missa inte Guldfiskes insatta artikelserie om fascismen i Italien, båda dess uppkomst och dess makeover. Den börjar med När Berlusconi öppnade dörren för fascismen.

Tycker du att detta är intressant? Tryck då här så får fler läsa det

——
Läs även: på Konflikt, Akujuhans uppgörelse med porren del 3, Kim om arbetsplatsundersökningar, Guldfiske om sociala forum . På Dagens Konflikt skriver Theo om att fetma likt andra hälsoproblem ytterst är en klassfråga.
Annat bra på vänsterkanten; alliansfritt sverige om moderaterna som vill ge mer valfrihet till företagen och mindre till alla andra, även vänsterekonomi skriver om det uppenbart bisarra i att marknadsutsätta skolgång.
Spektrum analyserar Katrin Kielos märkliga hållning i ekonomiska frågor och David debatterar sextimmarsdagen.